Neurologinventering 2025

Rapport från Svenska Neurologföreningen.
Författare: Jakob Ström, Oscar Wickberg, Rianne Goselink, Niklas Westerberg

Bakgrund

Under 2025 har Svenska Neuorologföreningen (SNF) kontaktat alla kända vårdenheter runt om i Sverige som tillhandahåller kliniska specialisttjänster inom neurologi. Syftet har varit att inhämta uppgifter om antalet heltidstjänster i neurologi för specialister respektive ST-läkare samt antalet anställda läkare inom dessa kategorier.

Hur många neurologer arbetar i Sverige?

Vi identifierade 403 kliniskt verksamma specialister i neurologi och 181 verksamma ST-läkare inom neurologi i Sverige under 2025. Med kliniskt verksam menas här verksam inom neurologisk sjukvård. Dessa siffror baseras på en kort enkät som skickades till en neurolog eller verksamhetschef på varje sjukhus/klinik via Svenska Neurologföreningens kontaktnätverk under perioden januari till september 2025. Ett betydande svarsbortfall bidrar med all sannolikhet till en underskattning av antalet och även till att vi inte redovisar siffror för ett fåtal regioner. Privat verksamma specialister inom neurologi samt specialister inom neurologi som arbetar på andra kliniker inkluderas heller inte i inventeringen. De 403 specialister i neurologi som identifierats bemannar 276 kliniska heltidstjänster medan 181 läkare med specialiceringstjänst  i neurologi (ST-läkare) bemannar 147 kliniska heltidstjänster. Figur 1 visar inventeringen per sjukhus/klinik. 

Figur 1: Den interaktiva neurologikartan 2025 med insamlade uppgifter om antal kliniskt verksamma neurologer i Sverige.

Antalet bemannade heltidstjänster har även satts i relation till invånarantalet i respektive region och vi ser därvid stora regionala skillnader. Högst antal heltidstjänstgörande specialister per 100 000 invånare har vi identifierat i Uppsala och Östergötland och lägst antal i Norrbotten och Kronoberg. Räknas ST-läkare in är Örebro marginellt mer välbemannat än Östergötland dock (figur 2 och 3).
Viktigt att understryka är emellertid att vi saknar underlag för att bedöma Södermanland, Västmanland och Gotland. Likaså tas i denna inventering ingen hänsyn till nationellt och regionalt högspecialiserade vårdfunktioners betydelse för bemanningsbehovet.

Figur 2: Tillgång till kliniska neurologer i Sverige som antal per 100,000 invånare och region heltidstjänster för specialister i neurologi respektive ST-läkare, rapporterat av vårdgivare till Svenska Neurologföreningen (SNF). Streckad linje anger SNF:s beräknade behov, 7 heltidstjänster per 100,000 invånare.

Figur 3: Karta över tillgången till kliniska neurologer i Sverige som antal per 100.000 invånare och region av alla heltidstjänster, samt heltidstjänster för specialister i neurologi respektive ST-läkare. Grå färg innebär avsaknad av data.

Hur många neurologer behövs i Sverige?

Baserat på beräkningar i två av Sveriges sjukvårdsregioner (Värmland och Örebro) behövs sju neurologer per 100 000 invånare. Beräkningarna för Region Örebro län och Region Värmland är gjorda av de lokala neurologerna Jakob Ström respektive Oskar Wickberg, och utfallet har granskats av Svenska Neurologföreningens styrelse. Beräkningarna har gjorts utifrån både akut och elektivt patientflöde. Hänsyn har även tagits till att en stor andel av de akutneurologiska sjukdomsfallen på mindre sjukhus initialt hanteras av internmedicinare. Arbetet färdigställdes under hösten 2025.

Beräkningar av hur många som behövs inom en viss yrkesgrupp är utmanande att genomföra, inte minst för att uppdraget kan variera med resurstilldelningen. I Sverige, till skillnad från många andra länder där primärvården utgör en större hörnsten av sjukvården, tar av tradition den specialiserad öppenvårdsneurologin hand om en stor del av uppföljning av kronisk neurologisk sjukdom, vilket generellt också återspeglar internationella riktlinjer. För att beräkna ett behov måste hänsyn tas inte enbart till vad neurologerna gör idag, utan också vad de borde göra. I det senare övervägandet kan dock de internationella riktlinjerna i vissa fall behöva frångås för att få en rimlig uppskattning. Till exempel kan täta återbesök vara av riktlinjer rekommenderade för samtliga patienter i en viss sjukdomsgrupp, där den kliniska erfarenheten säger att vissa patienter i den sjukdomsgruppen inte har nytta av så frekvent kontakt. Att strikt följa riktlinjerna gällande återbesök skulle därför i vissa fall riskera att blåsa upp behovet av neurologer. Beräkningarna nedan vilar således på en noga övervägd behovsanalys av respektive sjukdomsgrupp utförd i dialog med subspecialiserade neurologer.

En ytterligare utmaning är detaljer gällande sidoaktiviteter och annan frånvaro från det kliniska arbetet. En yrkesverksam läkare är inte konstant i full vårdproduktion, utan lägger också tid på utvecklingsarbete, egen fortbildning, undervisning och chefsuppgifter. Över en karriär försvinner också klinisk arbetstid genom sjukfrånvaro och föräldraledighet. Ett antal antaganden har behövt göras för att inkludera dessa faktorer – antaganden för vilka ambitionen har varit rimligast möjliga medelvärden syftande till en så korrekt uppskattning som möjligt. Exempel på dessa antaganden är:

• Alla neurologer tar ut sin jourkomp i ledig tid.
• 4,7 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till FoU.
• 0,78 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till föräldraledighet.
• 2 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till fortbildning.

Resultatet är alltså att det behövs 7 neurologer per 100 000 invånare. Det är viktigt att poängtera att behov av antal neurologer måste övervägas på sjukhusnivå och regionnivå, eftersom försäljning av neurologi över regiongränserna är begränsad till volym och ofta bara innefattar högspecialiserad vård.

Slutsats

Sammanfattningsvis belyser undersökningen att det finns för få neurologer i Sverige sett till invånarantal, samt att det finns betydande regional ojämlikhet. Den akuta neurologin har det senaste decenniet rönt stora framgångar och fler och fler kroniska neurologiska sjukdomar blir behandlingsbara samtidigt som Sveriges befolkning såväl ökar som åldras.

SNF vill med denna rapport synliggöra såväl bristen på neurologer som regional ojämlikhet över landet och driver därför frågan att vi behöver utbilda fler neurologer för att täcka samtidens och framtidens behov av specialister inom neurologi i både storstad och glesbygd.

BILAGA 1:

Behov av neurologer i Region Örebro län

Författare: Jakob Ström, neurolog, docent

Principen jag har arbetat utifrån är att titta på den verksamhet vi redan har, där vi i nuläget reder ut det akuta men har ett haltande öppenvårdsarbete, och sen beräkna de resurser vi skulle behöva för en genomgående välfungerande verksamhet. I nuläget arbetar alla regionens neurologer utom en på USÖ, och jag har beräknat att den modellen ska fortsätta vara gällande. Jag har dragit bort den neurologiska verksamhet som vi gör för patienter som inte tillhör vår region. Sen har jag gjort en uppskattning av icke-klinikaktiviteter som påverkar hur många veckor per år en neurolog i genomsnitt är tillgänglig för kliniskt arbete.

Akutflödet

Verksamheten består alltså av ett akutflöde och ett elektivt flöde, som jag har beräknat separat. I akutflödet ingår två specialister på vardera av våra två avdelningar (allmänneurologi resp strokeenhet), en konsult/bakjour dagtid och en bakjourslinje. De två avdelningarna kräver alltså 4 specialister och konsulten en, medan bakjourslinjen beräknas kräva 126,4 arbetstimmar per vecka. Totalt kräver akutflödet alltså 326,4 arbetstimmar per vecka, motsvarande 8 heltidsveckor plus 6,4 timmar. Per år blir det 424,3 arbetsveckor.

Elektiva flödet/öppenvården

Nybesöken är relativt enkla att beräkna, och vi ser att vi har behövt ta ca 1300 nybesök per år de senaste åren.

Återbesöken är svårare, både för att det är svårt att beräkna hur många patienter vi följer och för att vi pga resursbrist ständigt förskjuter återbesök framåt i tiden. De återbesök vi faktiskt gör per år är därför inte ett bra underlag för att beräkna hur många neurologer vi skulle behöva vara; vi skulle ju behöva göra fler återbesök än vi faktiskt gör.

För att det skulle vara möjligt att överhuvudtaget närma mig detta bestämde jag mig för att begränsa beräkningarna till bara fysiska återbesök till läkare. Det kommer alltid tillkomma telefonsamtal, som vi i vårt nuvarande schema också har tid för, men den stora bristvaran är de fysiska återbesöken till läkare.

För att beräkna vårt egentliga behov av återbesök per år gjorde jag antagandet att alla patientgrupper i stort drabbas lika av bristen på mottagningstider. Jag beräknade sedan antal patienter vi har i de tre stora och relativt väldefinierade patientgrupperna epilepsi, rörelsestörning (ffa Parkinsons sjukdom) och neuroinflammation (ffa MS) och tittade på diskrepansen mellan det faktiska antalet mottagningsbesök dessa grupper får jämfört med vad som är rekommenderat och rimligt att de borde få. I samråd med subspecialister inom respektive område uppskattas här att patienter med epilepsi, rörelsestörning och neuroinflammation i genomsnitt per år behöver 1, 1,5 respektive 1 återbesök. Genom att titta på skillnaden mellan hur många återbesök vi gjort för dessa patientgrupper jämfört med vad vi borde ha gjort fick jag ut en ”bristsiffra” som kvantifierade bristen på mottagningsbesök per år och patient. Denna siffra applicerades sedan på alla övriga patienter (utan epilepsi, rörelsestörning eller MS) vi följer, så att det totala antalet besök vi behöver lägga till för att kompensera för bristen kunde beräknas (se Tabell 1).

Tabell 1. Beräkning av brist på mottagningsbesök per år
Diagnos	Ca antal pat	Behov besök per pat och år	Behov antal besök	Besök 2023	Brist/pat/år	Brist besök per år
EP	1200	1	1200	376	0,7	824
Rörelsesjukdomar	600	1,5	900	486	0,69	414
NIM	600	1	600	308	0,51	292
Pat utan någon av diagnosgrupperna ovan	1400	X	X	X	0,63	882
SUMMA						2412

Beräkningen visar att vi behöver göra 2412 ytterligare återbesök per år. I nuläget gör vi ca 2750 återbesök per år och behöver som ovan nämnt göra 1300 nybesök. Det ger en total av 6462 mottagningsbesök hos läkare per år. En patientkategori som vi i nuläget inte alls har läkaråterbesök för, men där en liten andel borde få det, är strokepatienter. Om vi beräknar att ca 10 % av strokepatienerna skulle vara rimligt att ta på återbesök hos läkare landar det totala antalet mottagningsbesök hos läkare på ca 6500 per år.

Dock kommer inte alla besök på en neurologmottagning tas av neurologspecialister, utan en del kommer också tas av ST-läkare. Man är ST-läkare under uppskattningsvis 1/6 av sin läkarkarriär. Om vi tänker att vart 6:e besök på mottagningen kan tas av ST-läkare i gaffelmottagning, och att en specialist kan ha 3 ST under sig i en gaffelmottagning minskar belastningen med 6500*1/6*2/3=722 mottagningsbesök. Kvar blir då 5778 mottagningsbesök. 

I vårt nuvarande mottagningsschema, som innehåller tid för administration, telefonsamtal, klinikmöten etc, så har en specialist på mottagningen 26 besök per vecka.  5778 mottagningsbesök delat på 26 besök per vecka blir 222,2 arbetsveckor.

Neurolog i Lindesberg och Karlskoga

I nuläget arbetar sammanlagt en neurolog heltid på de två mindre sjukhusen i Lindesberg och Karlskoga. Den tjänsten tillgodoser en del mottagningsverksamhet som ej är kalkylerad ovan, samt avdelningsarbete. Man kan argumentera för att det skulle behövas mer än 0,5 heltidstjänster neurolog per mindre sjukhus, men det skulle vara svårt att beräkna hur en sådan ökning skulle påverka behovet av neurologer på USÖ. För enkelhetens skulle räknar jag därför med att vi har behov av en heltidstjänst varje vecka per år (52 arbetsveckor) sammanlagt för Lindesberg och Karlskoga.

Utomlänsvård

Neurologin i Region Örebro län säljer framför allt trombektomi vid stroke samt utredning av NPH-patienter. Den förstnämnda delen kräver ca 7 veckor och den andra ca 6,5 veckor. Övrig neurologisk vård som vi säljer och köper går på ett ungefär jämnt ut. Netto alltså 13,5 veckor per år som vi säljer, och som ska dras bort från den totala beräkningen av behov för just patienter i Region Örebro län.

Summering av behov

	Behov av arbetsveckor per år
Akutflöde	424,3
Elektivt flöde	222,2
Lindesberg och Karlskoga	52
Utomlänsvård	-13,5
SUMMA	686

Hur mycket arbetar varje neurolog?

Om alla neurologer arbetade konstant heltid med bara klinik och med 5 veckor semester per år (47 arbetade veckor per år) skulle man alltså klara sig med 685/47= 14,6 neurologer i RÖL. Så är dock inte fallet. Arbetstid försvinner för forskning, undervisning, föräldraledighet, fortbildning, chefsskap, operativ interventionsverksamhet, sjukdom m.m.

• Forskning och undervisning. Neurologi är mest förekommande på större regionsjukhus och universitetssjukhus, vilket gör det rimligt att anta att en relativt stor del forskar. Rimligt att räkna med att 10 % av en genomsnittlig neurologs arbetstid går åt till FoU inkl studierektorskap, utvecklingsarbete och utbildning av andra personalkategorier. 47×0,1= 4,7 arbetsveckor per år.
• Föräldraledighet. Man får i snitt 2 barn per person. En stor del av barnafödandet kommer dock vara avslutat när man väl är specialist. Om vi räknar med att 6 månader försvinner per person och man arbetar 30 år som neurologspecialist blir det i snitt 0,78 arbetsveckor per år.
• Fortbildning. Läkarförbundet rekommenderar 10 dagar per år, alltså 2 arbetsveckor per år.
• Chefsskap. Just hos oss är ju tre neurologer chefer på olika nivåer. Kanske är rimligt att anta att en på 20 neurologer är heltidschef, isf 5% i genomsnitt och motsvarande 47×0,05=2,35 arbetsveckor per år.
• Intervention och andra klinikrelaterade uppdrag (chefläkarskap t ex) som inte är neurologi. Hos oss ca 15%, men här är nog rimligt att räkna lägre. Max 5%, alltså 2,35 arbetsveckor per år.
• Sjukdom. Ca 5 000 000 arbetar i Sverige och vid en given tidpunkt är 200 000 sjukskrivna, alltså 4%. Om vi antar att detta även gäller för läkare är man alltså sjukskriven 4% av sin karriär. 47×0,04= 1,88 arbetsveckor per år.
• Sammanlagt försvinner 4,7+0,78+2+2,35+2,35+1,88=14,06 veckor per år. Varje neurolog finns alltså tillgänglig för klinisk tjänstgöring 32,94 veckor per år.

Behov av neurologer i Region Örebro län

Det behövs alltså uppskattningsvis 685 arbetsveckor, och om vi räknar med att 32,94 veckor arbetas per neurolog och år behövs 20,8 neurologspecialister i vår region. Det motsvarar ca 7 neurologspecialister per 100 000 invånare.

Sammanställning av antaganden för denna beräkning:

• Alla neurologer tar ut sin jourkomp i ledig tid.
• Administration ryms i arbetsvardagen utan att ytterligare tid schemaläggs för det.
• ST-läkare, randare och andra underläkare täcker primärjourslinjen.
• Bristen på mottagningsbesök är jämnt fördelat mellan de olika patientkategorierna som vi följer.
• Det räcker med 0,5 neurologer vardera på sjukhusen i Lindesberg respektive Karlskoga.
• 4,7 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till FoU.
• 0,78 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till föräldraledighet.
• 2 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till fortbildning.
• 2,35 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till chefsskap.
• 2,35 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till intervention, chefläkarskap och andra klinikrelaterade uppgifter.
• 1,88 arbetsveckor per år av neurologers kliniska arbetstid försvinner till sjukdom.

BILAGA 2:

Behov av Neurologer i Karlstad:

Författare: Oskar Wickberg, neurolog

1.  Akutflödet kontorstid Dagbakjour, 2 specialister på strokeavd, 1 specialist på Allmän Neurologiavdelning.

320 arbetsveckor

2.  Akutflödet jourtid (Räknar med 4 störningar / bakjour + arbete helgtid 3594 arbetstimmar / år = 70 arbetstimmar / vecka

S:a akutflöde = 390 arbetsveckor / år

3. Elektiva flödet: 

En Mottagningsöverläkare som handleder ST-läk + granskar remisser. Beräknas vara i tjänst 44 v / år 

Nybesök: C:a 1000 /år

Återbesök: Uträknat ifrån prevalens av olika diagnosgrupper och antal pat i kö. Beräknat behov 4200 återbesök. 

S:a elektiva flödet (efter justering av ST-läk på samma sätt som Jakob) = 5200 – (5200*1/6) = 4333 besök

I vår mottagningsmall 24 besök / v 

S:a 4333 besök / 24 = 180,5 arbetsveckor + 44v MÖL = 224,5 arbetsveckor

4. Administrativa arbetsuppgifter   

Inklusive internutbildningar, kandidater, studierektorsarbete, tid för arbete Medicinskt Ledningsansvarig och lektorat (när det gäller det senaredär har vinte besatt sådant i nuläget men  fullt rimlig ambition)

Räknar tilll 38 arbetsveckor

5. Bortfall

Beräknar bortfallet / år exkl semester till 2v fortbildning + 1.77v sjukdom enl Jakobs beräkning + 0,78 v föräldraledighet + att vi har och behöver 10 Admindagar / år = 2v + 1 v för forskarutbildning (räknar med att 20 % av läkargruppen genomgår detta under specialistkarriären även om man kan argumentera för att det kan ske under ST eller ännu tidigare)

6. Hur många v är neurolog tillgänglig för arbete: 250 arbetsdagar / år (genomsnittlig årsarbetstid för heltid) – 5,7 v semester / år – 6,9 “bortfall” / år = 37,4 v 

7. Summa arbete:

390 (akutflöde) + 224 (elektivt flöde) + 38 v administrativt arbete = 652 arbetsveckor år  – 

652/ 37,4 = 17 

Jag beräknar alltså att vi skulle behöva vara 17 Neurologspecialister för sköta vårt uppdrag utan köer i Karlstad. Detta utifrån att all intjänad jourkomp tas ut i tid, att undervisning / föreläsningar förbereds på den tid som anges som “administrativ tid” under bortfall ovan, att vi bemannar ett lektorat, att teltider redan ingår i mottagnings/avdelningarbetstiden.